Mina hjälpredor Petra och Hugo tillsammans med Prins Farax.

Det blev ett bra trailpass idag och Petra hade kommit på lite klurigheter som vi fick öva på. Det är verkligen svårt att rida trail, det är svårt och kräver mycket precision vilket jag och Farax har lite problem med, eller kanske mest jag... Det vi har mest problem med är backhinder och framförallt när det innefattar koner som man kan stampa på och grejen är att när det blir trångt så ser inte jag konerna och Farax bry sig inte så mycket om han massakera en och annan..... Enstaka hinder kan vi göra riktigt bra men sen när det blir en massa hinder (en bana) så blir det genast lite klurigare och det är dessutom väldigt tidskrävande att bygga en bana. Så än en gång en eloge till Petra som hjälper mig med detta och hennes lilla Hugo hjälpte också till idag fast han hellre ville kolla på traktorer och lastbilar som körde förbi..hahaha. det är helt otroligt vad han är facinerad av maskiner, han blir som om han va i trans och helt okontaktbar.

Inatt får Farax och Alfred sova inne i spånen för det skulle regna i natt och imon bitti så jag tyckte att det va skönast att ha han inne. Är faktiskt lite nervig över att han ska bli sjuk eller halt nu så här nära inför SM, det vore ju inte alls kul.

Detta galopphindret är lite svårt att få honom att bjuda på men gick bra till slut.

Upphöjd bom efter bron var lite klurigt.

Hugo var också nöjd med Farax idag.

Hej hopp så hörs vi en annan dag

Världens sötaste nakenhundar, Jockii och Lusifer.  

Börja bli ganska hyfsad på att rida barbacka, tycker ialla fall jag (hm, Emmy tyckte att jag såg lite spänd ut) och Farax börja bli ganska skön att sitta på. Han har ju aldrig varit så där tjock och go att sitta barbacka på och dessutom har han ganska hög manke men nu har han varit så fin i hullet länge och börjat bli så musklad och fin.

Det skulle ju blivit Pernilla träning i helgen men tyvärr så blev hon sjuk och det blev såklart inställt. Istället har min kära syster som även fungerar som aktiv "manager" bestämt att vi ska åka till Johannishus till EWR:s ridbana och träna trail och det verkar som att hon redan har ritat en bana som hon tänker bygga. Det blir spännande och bra träning med mycket bommar, så imorgon blir det hårt för mig och Ruxen.

Idag har jag även bokat en stuga som ligger ca 6 km från ridanläggningen som SM är på och jag hade en sån himla tur att det hade blivit avbokningar. Är ju förståss ute lite sent men det verkar som att min otur börja vända till lite tur och det tackar jag för. Stugan verkar vara supermysig med 4 bäddar, liten kokvrå och dusch/wc iden så det är ju toppen, Tina och Magnus ska också boka en stuga och Emmy och hennes sambo Jocke kanske också kör upp nån dag + att Gittan, Sussan och Karin mina underbara hästkompisar kommer också dit och hejar på mig och Farax. Hoppas bara att jag kan hålla lugnet och fokus och inte bli så där nervös som jag blir ibland och då tycker inte Farax att jag rider så bra och då finns risken att det blir pannkaka.. hihi.. konstigt vad dessa stora hästar är känsliga för hur vi känner oss och påverkas direkt. Kul ska jag ha ialla fall för herregud vad dyrt det blir, ska fråga min sponsor (pappa) om han har några hundralappar över och sen får man väl kolla vad som finns på sparkontot...ler... så det drabbar väl ingen fattig..

Återkommer om hur det gått på syrrans träning imorgon.

God Natt

Fick besked i dag att jag är kvalad att åka till SM för alla raser 25-27 september, fan va kul vi ska ha. Så nu har vi exakt 2 veckor på oss och ladda, och jäklar vad vi ska ladda.

Håll i Er för nu blir det att åka av och Ni kan följa uppladdningen här, ska försöka skriva varje dag om hur, var och när...ler....

Puss & Kramis från Mig och min Prins Farax

Ja, så löd mms:et som jag fick av min kollega Sofie igår när hon skickade detta roliga foto på sin STORA hund Zingo när han har fått lämna sin sköna säng för familjens katt. Hahaha, ett helt underbart kort tycker jag.

Ville bara dela med mig av detta, hade inte så mycket mer att förtälja idag. Faraxen vilade igår så det tyckte nog han var skönt, helt otroligt vilket varmt väder vi ha så här mitt i september. Fortfarande en hel del bete kvar i hagarna så dem får väl fortsätta gå ute så länge det är så här, och täcke på nätterna har nog hjälpt Ruxen att hålla hullet denna höst för han är fortfarande superfin.

Nu måste jag jobba lite så vi höres en annan dag. Puss & Kram

Fick ett mms av Petra idag och det var bilden som ni ser ovan. Hugo cyklade för första gången utan stödhjul, jag blev nog världens stoltaste moster. Denna lilla kille har blivit så stor man kan ju inte fatta vad tiden tar vägen, men knappt 4,5 år och cykla utan stödhjul det måste vara bra..hihi. Han är bara för duktig min lilla gullunge, för mig kommer han alltid vara världens gulligaste med sina fina guldlockar.

Farax fick en härlig uteritt i Rosenholmsskogarna, vi skulle fått med oss Emmy och Alfred men Alfred hade trampat av sig en sko "som vanligt". Ja det kan man faktiskt säga för jag vet inte hur många gånger han har gjort det dem sista månaderna. Emmys hovslagare börja nog tycka att han är lite jobbig...ler...  Farax skötte sig jättebra och när jag var klar med han så höll jag en ridlektion för Elina och Ida och dem var jätteduktiga. Jätteduktiga var också Tove, mamma Harriet och deras häst Silvia. Silvia är en jättefin liten arabmärr som inte gillat att åka transport så Tove och Harriet bad mig om hjälp. Vi har sagta men säkert börjat få henne att känna sig trygg och lugn i transporten med några backflash och idag blev hennes premiärtur och det gick superbra. Hon stod nästan helt still i transporten fast hon va lite orolig och när vi kom hem igen lugnade hon snabbt ner sig och verkade ha accepterat läget. Vi tog ut henne och avslutade med att ta in henne i transporten igen och bara lät henne stå en stund för att ta ut henne lugnt och stilla igen, hon var helt lugn och avslappnad. Tove och Harriet var jätteglada och ska nu själva (utan mitt övervakande) bestämma en dag och lasta. Skönt när man kan hjälpa en liten fin missförstådd arabhäst, jag brukar ju säga "arab ska man ha annars få det va"...

God Natt

Trotts en hel del regn och lite strul med klasserna så blev det en bra tävlingsdag i Fjälkestad en bit utanför Kristianstad. Farax skötte sig exemplariskt och det var inte väntat eftersom vi inte har dragit åt samma håll den senaste veckan. Eftersom jag va själv i Trail C så var jag med i Trail D istället och vi hade endast ett par islag i bommarna och vann klassen sen var jag själv i Western Riding C men det kom en efteranmälan så jag fick träna på ett lite svårare mönster. Så nöjd med Ruxen, vi satte nästan alla 8 galoppombytena på rätt ställe förutom 2 som var lite sena men inte ett ända bus som han gärna gör i serpentinbytena. Sist red jag Versitailen och även det mönstret satte vi och mest nöjd var jag med backningen genom L:et som vi brukar ha problem med, inte ett enda islag (jiippi). Måste även säga att det var mycket trevliga människor som arrangerade tävlingen så ett plus till dem.

Så jag får väl bara tacka syster än en gång som i princip tvingade mig att åka idag.

Det är dåligt med anmälningar i mina klasser imorgon så det är inte säkert att mina klasser blir av men har blivit lovad att få rida utom tävlan för att träna ialla fall. och hur roligt är det, inte alls. Tråkigt tråkigt tråkigt, känner mig inte alls upplagd för detta, men min underbara syster och groom "Petra" tycker att vi absolut ska åka för att träna och hon fick mig att lova att jag inte skulle ha några sura miner imorgon utan fokusera. Herre gud hade det inte varit för henne så hade jag nog slutat tävla för länge sedan så krångligt som det är när man vill tävla på lite högre nivå än klubbtävling.

Inte har Faraxen gått bra den senaste veckan, man skulle kunna säga att det har varit nära katastrof och fattar knappt att det är samma häst som innan. Jag får väl ta på mig en del eftersom jag inte har haft det bästa humöret med mycket på jobbet och en massa andra motvindar att brottas med. och jag vet ju att Ruxen känner av det direkt men det har väl inte hjälpt att han har börjat fälla sommarpälsen, det är alltid lite bråkigt då och han svettas mer än vanligt har jag märkt.

Nähä nu är det dags att tänka positiva tankar innan det är dax att sova för imorgon gäller det att vakna med ett glatt humör om det överhuvudtaget ska gå bra. Lägger in 2 söta bilder på min systerson Hugo endast 2,5 år på bilderna tillsammans med Jättestora Farax...ler...

Att det kan göra så ont att ha träningsvärk "helt otroligt", va på det första styrka/spinn passet för hösten igår, 30 min spinning och 60 min träning med skivstång är ett mastigt pass. Har gått på det några säsonger och tycker det är ett toppenbra träningspass, trodde att jag inte var så otränad eftersom att jag har försökt hålla igång även under sommaren. Men jag hade fel för herregud vilken träningsvärk jag har och vill helst inte tänka på hur det är imorgon "dag 2 brukar vara värst".

Idag har Farax fått vila efter att ha gått ett tufft pass i paddocken igår och det var inte ens meningen, men han har hittat på att det finns spöken utanför ena kortsidan på paddocken och vägrar släppa denna tanke. Det innebär att han lägger mest energi på att funderar på det och när jag försöker få han att konsentrera sig på annat så flyger han uppåt eller åt sidan. hade tänkt att det skulle bli ett "finlir pass" men det slutade med att Farax va väldigt svettig av att jag försökte få han att sköta sig och helt enkelt få kontakt med honom... hm. lyckades nog inte helt.

Efter jobbet idag körde jag hem och bytte bil till min privata, körde till Nävragöl (mitt föräldrarhem) för att pappa hade lovat att byta bromsar och styrled som jag fick anmärkning på besiktningen. Passade på att gosa och prata med min fina gamla följeslagare Isak, han fyller 12 år den 17 september och var min trogna följeslagare i nästan 10 år, han va med i stallet, hos vänner och en och annan gång på jobbet. Aldrig några problem att ta med denna fantastiska varelse och alla har alltid direkt fattat tycke för hans härliga sätt och underbara ansiktsuttryck. Fick sen sluta tänka på mig själv och inse att Isak faktiskt har det bättre hos mina föräldrar i stora huset än här hemma i min lilla lägenhet, så han har nu ett lugnt och fridsamt pensionärsliv och är snart påväg in på sitt 13:de år, fortfarande vid gott mod och en och annan lekstund. Jag och Isak passade på att ta en härlig skogsrunda, det går inte lika fort som det gjorde tidigare men det var lika mysigt. Nedan ser ni en bild på Isak idag när vi är i skogen och de andra är för ett par år sedan när han har busat i poolen, Isak har alltid älskat att bada. hihi visst är han underbart söt?