Idag har vi påbörjat vårstädning på gården, jag har räfsat för glatta livet och Henke har kört ut ris från skogen som hamnade nere hos grannen till kommande majbål. Vädret har varit fantastiskt härligt och till lunch blev det korvgrillning uppe på kullen.

Om det är någon som njuter av solen så är det Baronen, han har varit ute hela dagen.

Myspys  

Idag blev det även en skrittrunda på min fina Bruna och han gick på som aldrig förr med sina nya gummidojjor, sedan fick Zirocco ett longeringspass i paddocken som var nyharvad... härligt, härligt.

Jag har haft lite problem med mitt knä sedan en vurpa i skidbacken, för vi var på skidresa i Påskhelgen vilket var underbart förutom att jag skadade mig.

Det var första gången jag åkte skidor utför och det var en sann upplevelse som jag gärna vill ha mer av.

Jag, Emmy och Jocke (Henke bakom kameran) inför sista åket för dagen och det var det åket som jag skadade mig   hihi så är det när man vill för mycket.

Sista dagen åkte vi på skotersafari, hur fränt som helst

 Detta har nog varit den längsta vintern i mitt liv och själva vintern verkar nästan som att den fortsätter men jag har i alla fall börjat känna våren och livet börja bli lite lättare igen. Ibland blir allt sådär tungt och jobbigt och det kan vara svårt att fokusera på rätt saker, då är det väldigt viktigt att ha en härlig familj och goa vänner som håller en ovanför vattenytan. Det har jag verkligen förutom att jag saknar min pappa väldigt mycket som kanske har gjort att jag har lite svårare, efter att ha mist honom, att hitta rätt i svåra stunder. Samtidigt som att jag vet att han finns i mig och alltid kommer att göra det så gör det mig väldigt liten ibland att veta att han inte finns med oss längre.

Det har som sagt varit en väldigt lång och kall vinter och när ridning och hästarna är som viktigast att ha för att få extra energi så har min lilla olyckskorp ”Farax” varit dålig och det såg ganska mörkt ut ett tag. Nu är vi på gång uppåt igen och hans små söta ögon är glada och smärtfria vilket gör mig otroligt glad. Samtidigt har Zirocco endast få stå nära Farax för att hålla honom lugn vilket har gjort att han har blivit en liten odåga som behöver mycket träning framöver för att komma tillbaka till där vi var i höstas.

Det som har gått bra i vinter är renoveringen av rummet ovanför trappan, har lagt ex antal timmar på att regla väggar, byta dörrkarmar, sätta gips mm och vi har tacksamt tagit emot hjälp av bästa Snickar-Tommy (Henkes pappa). Utan honom hade det vare sig blivit hackat eller malet för det är lite plock att renovera gamla hus när inget är rakt eller är standard utan man får uppfinna varje moment för sig. Allt har ordnat sig efter hand förutom trappjäven rent ut sagt, nog har alla varnat och sagt att det är ett otroligt jobb att slipa ner en gammal trappa som har haft en heltäckningsmatta. Men jag hade väl aldrig trott att det skulle vara såååå ”jävligt” och tidsödande, vilket har gjort att jag har gett upp för tillfället och kanske väntar till nästa vinter innan jag gör ett nytt försök.

Här ser ni resultatet av renoveringen, vi är supernöjda

Nu ska jag försöka uppdatera lite oftare med lite glada nyheter och tankar.

Kramis på Er