Wow vilken vecka vi har haft man blir ännu mer ödmjuk till livet när man får ha det så här bra och framför allt när det såg så mörkt ut i vintras.

Petra, jag och Farax (delar av Team Fabulous) började vår resa mot EM i danmark förra tisdagen och vi körde till Janicke och Magnus på MT-trainingcenter för övernattning där. Resan fortsatte sedan mot Jylland i Danmark till Vilhelmsborgs ridingcenter där tävlingen ägde rum.

Vi körde själva med Hilda (Hiluxen) och Farax i transporten vilket gjorde att vi kunde ta ett längre stopp efter halva vägen och även Farax fick komma ut och sträcka på benen.

Vi kom fram på onsdag em och installerade Farax i sin box och oss själva i de rum som Janicke hade fixat, sen hade vi hela torsdagen fritt och kunde då kolla in omgivningarna samt rida lite lätt innan invigningen som var på torsdagskvällen.

Delar av det svenska laget efter invigningen, härlig stämning från början

På fredags morgon drog tävlingarna igång och vi började med pleasuren som ingick i allroundcupen, Farax fick "tupjuck" precis likadant som han fick i Skövde för några veckor sedan och det kändes inte alls bra.

Vi ladda om till trailen och då kändes det bättre och Farax började komma in i det där med tävling igen.

Sen skulle vi ha resten av dagen fri men då oturligt nog Janickes häst "Prinsen" blev skadad och sorgligt nog fick avbryta sitt tävlande så ville Janicke att jag skulle gå in i den kostymklass hon var anmäld i. Den heter Mounted Native Costume och det innebär att man klär ut sig till en beduin och rider runt allihop i manegen samtidigt och blir bedömd av en domare för utförande och kostym.

Så här fina var vi

Då det blev en lång dag för Farax så var han väldigt trött inför utställningen på fredagskvällen men kämpade så gott han kunde och jag sprang för kung och fosterland vilket mitt knä inte gillade.

Omgivningarna och byggnaderna på Vilhelmsborg var helt fantastiska.

Farax var superfin i sin nya utställningsgrimma

På lördagen i kvalen gick min prins från klarhet till klarhet och vi fick fina placeringar efter fina ritter och vi fick till en riktigt bra trail som verkligen var svår.

På Söndagen gick finalerna och det är tre grenar inom western som har EM status och det är pleasure, trail och reining.

Vi skulle börja med trailen och efter att ha gått banan så insåg jag att detta skulle bli svårt pga att domaren trängt ihop hinderna så jag och min stora ponny skulle få svårt att få plats. Det blev en magisk ritt som är omöjlig att beskriva i ord men vi sammarbetade som aldrig förr genom hela banan och när vi kom i mål brast jag i gråt för det var verkligen magi. Vi tog silver efter en Österikiska som gjorde en fantastisk ritt och var väl värd gulden men jag kan nog även säga att vi var väl värda silver och jag kan nog inte fatta det än.

Vi hade sen pleasuren kvar och Farax fortsatte kännas fin trotts att vi fick ett skyfall innan klassen började, Vi var först 17 ekipage som sen blev 10 i finalen och då alla ekipagen gjorde en fin insatts så blev klassen lång och utdragen, domaren väntade nog bara på att någon skulle göra misstag. Det är alltid svårt att bedöma hur denna klassen går även att jag kände att Farax gick bra och jag satt med ett fånigt leende hela ritten så kunde jag inte drömma om att det skulle räcka till bronsmedaljen, men det gjorde det  . Jag blev så glad att jag skrek rakt ut travade fram till prisutdelaren och gjorde nån slags piruett.. hihi.

2 medaljer, vem kunde ana att det skulle gå så här, men än en gång har Farax bevisat att han har ett hjärta av guld

Det blev sedan priscermoni på kvällen.  

Och en massa fotograferande

Vi blev 3 svenska medaljörer, från höger Eleonore med Hampus tog Guld i pleasure, Carro med Don Miko Silver i allround cupen och Jag med Farax tog Silver i trail och Brons i pleasure.

Eleonore och jag hade inte kunnat tävla alla dessa år utan våra oumbärliga grooms som hennes mamma och min syster har varit.

Min syster Petra är även fotograf till alla dessa fina bilder.

Jag har så himla många att tacka för att allt stöd och hjälp vi har fått och jag hoppas att Ni vet vilka ni är och Tack för att Ni finns.

Jätteskönt att äntligten få vara ledig och i helgen har vi haft finbesök av våra vänner Emmy och Jocke. Det blev först lite jobb då de hjälpte oss att måla bräderna som ska vara till corallen men sen blev det bad i en närliggande sjö och grillat på kvällen.

Henke slängde på oss andra och hundarna på släpet och körde till sjön  

Idag påbörja delar av Team Fabulous en spännande resa, fortsättning följer......

Ha det gott så länge

Denna helgen har haft en jämn ström av arbete både hemma och på borta plan.

Började på fredagen att bara hem och vända efter jobbet, lastade Farax och körde ner till vårt gamla hem Västeråkra där. Emmy och Elina hade lovat att störa mig och Farax då vi hade lite problem med att hantera störmoment förra helgen när vi tävlade i Skövde, det gick super och Farax skötte sig fint. Emmy och jag avslutade med att skritta Alfred och Farax en runda innan jag körde hem till min kärlek som hade färdig nattamat till mig.

Alfred är Farax bästa kompis från Västeråkra och här ser Ni ett kort när Farax hade 10-års kalas i min trädgård och det blev tårta på trädgårdsbordet  

På Lördags morgon klev vi upp tidigt och stack till Öland där redan Henkes föräldrar var på plats och det blev  en dag med snickeri på lillstugan tillsammans med Tommy, oj va stabilt och bra det blev.

På vägen hem stannade vi hos Henkes mormor och där blev det hökörning hela kvällen.

Ganska möra när vi kom hem men på Söndag morgon blev det upp tidigt igen och Henke röjde när jag mockade ur lösdriften och plockade sten i hagen. När Henke körde till sin mormor igen för mer hökörning så stannade jag hemma och städade huset för det var ganska välbehövligt.

Hej hopp i galopp

Nu är corallens underlag färdigt och nu återstår bara målning av brädor som ska bli sitta mellan stolparna samt en grind in i paddocken.

Zirocco kollar in stället som han ska tränas i framöver

Igår blev det premiärturen i skogen för Nina och Dee Dee, Farax och jag var väldigt glada över att få sällskap. Det gick väldigt bra och Dee Dee var nog gladas av alla att få komma ut i skogen.

Dee Dee och Nina

Igår satt Nina upp helt själv på den lille svarte godingen som vi har här hemma och det blev ett bra pass i paddocken.

Ikväll blir det en runda i skogen tillsammans med mig och Farax.

Dee Dee är en riktig snygging och jobbade fint under Nina.

och Nu är den äntligen helt färdig, Henke och jag hjälptes åt att sätta upp räckerna igår kväll  

Ganska dålig uppdatering sista tiden men det är för att dygnet har för få timmar just nu och jag vet inte riktigt var jag ska vara för många gånger behöver jag vara på flera ställen samtidigt. Självklart är det jag och ingen annan som gör att det är en aningens för många bollar i luften men vad ska man göra när man vill mycket.

I helgen har vi varit i Skövde och tävlat på Grevagården och det känns otroligt eftersom min kära bruna häst vid namn Farax var så sjuk i vintras men har repat sig så fantastiskt bra som bara han kan. Vilken kämpe denna fina häst är och jag som flera gånger nästan kastat in handuken och trotta att loppet är kört. Samtidigt kan man undra varför vi ska fortsätta i detta tempo och göra alla dessa saker men va fan, man lever bara en gång och jag vill tro att Farax trotts allt inte bara vill glömmas bort bakom en gran i skogen. Denna stora arabhäst är och kommer att vara en häst att minnas långt framöver, för har man åstadkommit så mycket som han (vi) med så många och tunga motgångar så är man värd att minnas.

Nu till nutiden eller helgen rättare sagt så visade minsann min ruttinerade tävlingshäst att han hade ett antal spratt i rockärmen vilket kom en aningens överraskande.

Hemma i stallet förberedd för att resa

Man skulle ju kunna tro att vi kunde tävla på ren rutin men jag vet inte riktigt vad som flög i Farax då han ex antal gånger flög i luften i tävlingsmomenten och i trailen blev han så stressad att han backade upp på bron när vi skulle backa runt den.   Jag blev förvånad och full i skratt då han i princip betedde sig som en unghäst som första gången skulle tävla, tom domaren frågade efteråt om det var en annan häst jag brukade rida på  .

Ni som vet vad vi ska göra om några veckor förstår att jag just nu är lite konfunderad men som sagt tidigare så lever man bara en gång och jag är såå otroligt tacksam att Farax lever och är så pigg som han visade sig vara.

Farax och Henke i samförstånd efter tävlingen, Henkes kommentar var "Trodde du på allvar att du skulle kunna leva på gamla meriter".. vad han nu menar med det.

Emmy, som jag enligt Henke alltid lyssnar på, hade en kommentar idag när jag berättade "Ni har ju blivit för skogade" och menade på att vi behöver komma ut i civilisationen igen.

Ska försöka uppdatera mer i veckan

God Natt