Det är frågan om? det är nog så att Farax och Zirocco sakta men säkert börja bli kompisa och då menar jag sånna kompisar som hjälper varandra att klia och står och myser tillsammans. Zirocco har varit för egentrippad och har inte haft ro att stå och klia utan då har han i stället bitit och velat busa vilket har lett till att Farax blivit skadad. Nu verkar det som att Z börja bli mer timid och mysig, detta märker man även i hanteringen och träningen.

Efter en ganska tuff vecka så har det blivit ganska mycket häst denna helgen och i fredags red jag båda pojkarna en stund i paddocken. Senare på kvällen kom Emmy och Jocke, vi käkade god mat och eftersom vi inte träffats på ganska länge hade vi en hel del att ta igen vilket gjorde att vi inte kom i säng förräns kl 2 på natten.

På lördagen åkte vi ner till klubbtävlingen för att kolla en stund och mina duktiga elever gjorde verkligen bra i från sig, särskilt stolt är jag över Simone och Hackeman som gjorde sin första tävling tillsammans. Dessa två har gjort en fantastisk resa tillsammans och igår blev det en tredje placering i Trail O och vinst i Trail Y, man kan inget annat göra än att ta av sig mössan och säga STORT GRATTIS.

Simone och pappa Roger kämpar tillsammans varje vecka i Silverhallen

Prisutdelningen igår efter Trail O, jag var nästan mer nervös än jag bruka vara när jag själv står inför prisutdelning. 

Jag har nu tagit mig igenom en smal tunnel full av utmaningar de senaste månaderna och den avslutades med en resa till Prag som vi fick med jobbet. Vilken härlig stad full med vackra byggnader, konstverk, god mat och jag åker gärna dit igen. Hade dock hemlängtan de sista dagarna, hem till min kärlek, mina hästar och naturligtvis Baronen som alltid möter en med glädje och en massa kel. 

Som alltid borta bra men hemma bäst, nästa gång följer nog Henke med till Prag för det var väldigt billig öl.

Ikväll har jag hämtat Farax nya sadel och den passade honom fint, zirocco fick ju farax hoppsadel.