Att leva i ”nuet” är lättare sagt än gjort, framförallt när man bara vill backa bandet och att allt ska vara som det va innan det hemska hände. Saknaden är enorm och ibland förstår jag inte att det har hänt men hur mycket man än vill backa så inser jag att man måste gå vidare och fokusera på här och nu.

Att ha djur runt sig i svåra stunder är en otrolig kraft och man blir helt enkelt tvungen att vara i nuet och i verkligheten.

Pappa tyckte om att läsa och även att visa denna blogg om våra äventyr på gården för andra, jag ska verkligen försöka fortsätta skriva om djuren och våra projekt i Pappas glada anda.

Portarna som var sista delen i Pappa Pelles och Pappa Tommys projekt är på plats och blev jättebra.

Väggen blev över förväntan och Henke och jag är oerhört tacksamma, nu återstår endast lite detaljer.

Här ser ni början.